Ny dag, nya killar.

Idag kom sjuttonåringen hem på lunchen och frågade mig ifall jag var kär i honom. Jisses säger jag bara, måste nog ta lite avstånd nu. Men han bokade som tur var av att vi skulle käka på lördag, helt själv.

Och det var ju lite tur, annars hade jag nog fått göra det själv.

Orkar inte åka jojjo in till stan hela tiden.

Och idag ska jag träffa en kille som jag bara snackat med på nätet. Vi pratar nästan bara musik, får se ifall det går att snacka med honom irl också.

Sen så är det dans ikväll, får se hur det går, eller om jag ska stanna hemma istället. Kanske är lika bra, så jag får vila lite iaf. Har ju flängt runt som en galning de senaste dagarna.

Men det är ju bara så roligt att dansa också. Jag får se hur det känns sen. Vore ju bra om jag hittade någon som vill åka med mig i bilen så man får lite bensinpengar också. Så sparar man lite pengar iaf.

Simon och jag fortsätter prata och smsa flitigt. Han blir bara bättre. Men man får se vart det leder. Jag tänker inte göra samma misstag två gånger på raken. Det händer inte, jag lär mig faktiskt av det jag gör.

Men han pratar mycket om att man ska göra det som känns rätt och bra. Och om det nu skulle kännas bra mellan oss att vi ska satsa. Och det vore ju skoj, om jag faller för honom.

Det finns ju inget att klaga på om man blir kär. Det är bara hoppa på tåget och hoppas att det inte spårar ur.