Jag håller på att gå i bitar tror jag. Jag ska inte känna, inte såhär. Det är förjävligt. Jag hoppas verkligen att det bara är tillfälligt. Att jag kanske är på väg att bli sjuk eller vad fan som helst. Jag kan ju inte bli kär, det är inte jag.

Han är den första jag tänker på när jag vaknar, den som passerar i mitt huvud otaliga gånger under dagen. Men jag tänker inte falla.

Jag ska hålla mig vid ytan.

Men det är svårt, när han skickar fina sms och verkar bry sig. Men jag kan fan inte ta honom. Det är inte rätt!

Han sitter brevid sin tjej och skickar sms om att han saknar mig och tänker på mig.

Det är inte rätt någonstans. Men man skyr inte elden förens man bränner sig.

Jag bara väntar på att hon ska dyka upp i min dörr och ha insett vad som sker. Att helvetet ska braka lös.

Han skriver att han vill träffa mig och att vi måste prata. Jag är tokrädd att han ska säga att han vill vara med mig istället. Jag är inte alls bra på att vara flickvän nu känner jag. Jag är inte redo.

Jag vill men ändå inte. För han är ju min vän, och kanske min kärlek. Om jag tillåter det. Men jag tror inte jag gör det.

Jag står beredd att fly, men vet inte om jag klarar det.

Jaha då har man hånglat med en av sina bästa killpolare då. Ibland är man bra konstig. Jag har alltid tyckt om honom men trodde aldrig att vi skulle hamna här.

Jävla skit egentligen. Han är ju fan upptagen och allt, jävla idiot man är ibland. Men känsla framför tanke. Som alltid, dumma mig.

Känner mig hemsk, jag umgicks ju fan med dem när jag var par med mitt x. Parmiddagar och skit. Känner mig som en orm.

Vi skulle vara hemma hos en gemensam polare och förkröka innan vi skulle vidare.

Men det började oskyldigt. Vi kramades som vi brukade och höll på varandra. Inget konstigt med det egentligen.

Vi åkte till krogen, drack mera. Klängde på varandra, han började smeka mig på ryggen när de andra inte såg. För alla vet ju att han är upptagen. Riktigt insyltad.

Vi började hålla handen, det brukar vi inte göra.

Det blev långa blickar, såna som gör att det pirrar ända ner till tårna. Men det var inget jag trodde jag skulle få från honom, någonsin.

Vi gick till rock klubben. Dansade och hade roligt. De har ju en strippstång nere i källaren. Jag gick lös på den ganska hårt, fy fan vad roligt det var. Jag har ju trots allt jobbat med det så jag kan ju mina grejer.

Jävlar vad folk glodde, men lite roligt måste man ju få ha.

Jag hade ju beskyddet av alla mina killpolare ifall någon skulle bli jobbig. Men jag undvek att hänga mig upp och ner. Gör fan inte det när jag druckit. Inte okej att ramla och bryta nacken bara för att man ska roa sig lite.

Han tittade, och trånade. Men vem fan gjorde inte det.

Vi skulle åka på efterfest. Tog en svart bulle från slussen för att åka hem till en av killarna. Det var trångt i bilen, vi var fem, inte så smart kanske, men billigt! Jag fick ligga i knät i baksätet. Jag låg i hans famn. Man såg nästan hur det slog gnistor om oss. Helt plötsligt i bullen säger han, "vet du en sak? Vet du vad jag känner?. Nej sa jag och fattade inte riktigt vad han menade. "Jag känner mig kär".

Jag blev helt varm, här kommer min älskade vän och säger en sån sak till mig.

Jag blev chockad men glad. Sen säger han, om du bara visste hur gärna jag skulle vilja kyssa dig nu. Efter en bra stund när vi bara såg varandra i ögonen så kysste han mig. Det kändes bara så rätt! Det fanns inget annat att göra just då. Ingen återvändo.

Och det var underbart! Den var perfekt.

Vi kommer fram till slut och den ena polaren drar för att möta upp lite tjejer hemma hos honom. Vi går in till killen som ska ha efterfesten och slår oss ner i soffan. Det slutar med att alla ligger i en hög. Ena killen somnar som en stock medans vi kollar på standup. Under filten höll vi varandras händer och mös.

När enda killen som inte somnat går för att fixa lite drinkar, passar vi på igen. Han kysser mig länge och trånande. Farligt, var det enda ordet som passar.

Den killen lämnar rummet ett par gånger till och samma sak händer, speciellt när han går ut ett längre tag för att gå på toaletten.

När vi ska gå därifrån för att ta första tåget hem, (jag och denne kille bor på samma station). Vi går ner för en trapp, han som sov i soffan tidigare rusar ner, hissen var trasig. Vi går sakta i trappen. Och han kysser mig, gång på gång. Stoppar mig och håller om mig. Bägge vet att det är så fel men det gick inte att undvika.

På vägen till tåget så håller vi i handen i hans ficka, det ser ut som vi bara går i armkrok för den andre killen. Vi missar tåget, får vänta i 30  minuter på stationen. Vi pratar och kysser varandra. Snackar om vad fan vi håller på med, och varför.

Vi såg solen gå upp bakom träden och myser. Tåget kommer, vi åker hem. Försöker vara så osynliga som möjligt. Alla känner oss här där vi bor. Bägge har bott här hela livet. Vi möter en kille som han känner, som tittar konstigt som fan på oss när vi går åt samma håll. Han vet ju att killen har tjej.

Vi pratar vidare, båda är nyktra och jättechockade över vad som har hänt. Det är verkligen inget vi planerat och tänkt på alls.

Vi kysser varandra mer, kramas och vänder åt varsit håll och går hem. Och det var så otroligt svårt att gå ifrån honom. Det gjorde ont ända in i själen.

Jag kommer hem, lägger mig och sover brevid mitt x. Och allt är frid och fröjd. Förutom inombords, där är det storm.

Oh my dear god säger jag bara! Jävlar vilken kväll jag har haft!

Helt fruktansvärt underbar. Jag dansade bara med grymma killar som var otroliga på att foxa. Jag blev doppad och lyft och allt!

Det är danskärlek på hög nivå. Jag har flera stycken nya som jag älskar i min dansbok nu. Fler satt hålla kontakten med och fler att leta efter på dansgolven framöver.

Allra bäst var en 22 åring kille som dansade fox som en gud. Som världens bästa hångel utan kyssar! Helt otrolig var han, bytte handplaceringar och smekte. Jag svär att om han hade kysst mig så hade han fått hela natten. Han var så jävla grym.

Men det är bara en dansförälskelse men en stor sådan.

Jag pratade med honom i pausen, och det visade sig att han hade sambo och tjej sen 8 år, var förlovad. Det sög hårt! Men han kände nog också att det klickade på något sätt. Jag såg att han försökte dölja ringen och när vi dansade var han otrolig. Jag fick massa kramar efteråt. Hårda kramar, inte vanliga. Och inte en, utan två eller tre. Underbar pojke<3

Sen träffade jag 19 åringen också. Mitt intresse har svalnat, fan så snygg är han inte. Och inte tok grym på att dansa heller men helt okej. Han och jag dansade ganska mycket. Vi hade roligt, skrattade och retades. Men det är nog bara dans trots allt. Men vi får väl se!