Är intresserad av foto så det avspeglar sig på mina nudes. Men här har du kroppen som får pojkarna att göra vad som helst!

Nu har det skett, jag trodde verkligen inte att det skulle hända idag. Eller någonsin egentligen. Vi kunde inte hålla händerna från varandra, det var inget plannerat och inget bestämt. Egentligen skulle vi prata om hur vi ska göra. Men det blev kyssar, och mer kyssar. Och smek, andetag i örat och naglar på ryggen.

Det var i soffan i vardagsrummet, utan att det blev konstigt. Det kunde inte ha vart naturligare. Ingen skam ingen blyghet.

Bara två vänner som smälter samman.

Och han var så grov, fruktansvärt grov. Visst han är lång och så men inte trodde jag att han skulle dölja en sån bjässe. Det gjorde nästan ont,genom alltihopa.

Han fick inte ens in den hela vägen. Den bottnade tidigt.

Och när jag höll handen om den så kom jag inte på långa vägar runt med fingrarna. Det var en bra bit kvar tills jag skulle gjort det.

En av de största jag varit med, i den dummaste ställningen om man är liten som jag.

Jag satt på honom, det var som att bli stucken av ett spjut.

Jag har fortfarande lite ont. Men härligt var det!

Frågan är om jag skulle klara den där flera gånger om dagen. Och vi blev så varma så det inte var klokt. Men jag fick göra allt arbete, men jag klagar verkligen inte på det. Jag vill vara dominant, tycker det är superhärligt.

Nu återstår bara att se om mitt intresse svalnar eller om det kvarstår. Jag är väl lite grabbig på den fronten, när jag väl testat så är det inte så spännande längre. Men det återstår att se.

Han var tvungen att gå rätt snabbt efter, men han ville verkligen inte egentligen. Men vad ska man göra.

Precis när han gått fick jag syn på att jag har fått ett PM från hans tjej på Facebook, jag höll på att trilla av stolen. Som vanligt, jag är så jävla beredd på att hon vet det. Men det verkar inte som det. En smärre hjärtinfarkt blev det ändå. Men läget är lugnt. Som tur är, än så länge!

Nu är man ju bra konstig. Jag satt och hade tv kväll med min tjejkompis och så får jag ett sms från min vän. Han säger att om jag vill kan han möta mig ute och snacka en stund. Jag är där på två röda, springer nästan för att möta honom.

Jag vågade knappt kolla på honom när jag mötte honom. Men han ger mig en lång varm kram. Ser mig i ögonen och frågar hur det är med mig.

Vi är medvetna om att vi inte kan stå där vi gör, vi syns för mycket. Så vi går in i en liten skogsdunge som var brevid gångvägen. Där står vi i skyddet av en stor gran och håller varandra i händerna och ser frågande på varandra. Vad är det som händer?

Ingen av oss förstår det.

Han söker svar hos mig och jag söker hos honom. Men vi finner inga svar.

Vi pratade länge, om hur vi ska göra och hur det känns. Om hur förvirrade vi är och hur bra vi känner varandra och hur dåligt det har gått med våra respektive.

Vi kysstet och kramades, smög undan från världen. Drömde oss bort en stund.

Vi stod där i dungen i en timme nästan. Innan mitt x kom hem och han var tvungen att gå hem till sin tjej.

Min kompis som var hemma hos mig räddade mitt skinn ifrån mitt x. Han får verkligen inte veta det här, inte än.

Allt var bra när vi var där tillsammans, så fort jag tog ett kliv bort gjorde det ont. Ångesten växte sig stor och besvärlig igen.

Vi har det så enkelt han och jag. Vi snackar om allt, är raka och erfarna.

Allt annat än det vi hade med våra respektive. Han berättade att det bara var en tidsfråga innan han skulle lämnat sin tjej. Hon är ung och oerfaren. Det vet han nu. Men vi sa att vi får ta det långsamt och inte binda oss till varandra. Vi får se hur det känns, hur allt utvecklas.

Men vi ska ses imorgon när han slutat jobbet och mitt x jobbar över. Då kommer han hit. Han ska säga till sin tjej att han jobbar över. Vi måste lösa det här.

Men jag frågar mig, varför kom vi inte på det här för tre år sen??

Hur kan det ha undgått oss?