Jag håller på att gå i bitar tror jag. Jag ska inte känna, inte såhär. Det är förjävligt. Jag hoppas verkligen att det bara är tillfälligt. Att jag kanske är på väg att bli sjuk eller vad fan som helst. Jag kan ju inte bli kär, det är inte jag.

Han är den första jag tänker på när jag vaknar, den som passerar i mitt huvud otaliga gånger under dagen. Men jag tänker inte falla.

Jag ska hålla mig vid ytan.

Men det är svårt, när han skickar fina sms och verkar bry sig. Men jag kan fan inte ta honom. Det är inte rätt!

Han sitter brevid sin tjej och skickar sms om att han saknar mig och tänker på mig.

Det är inte rätt någonstans. Men man skyr inte elden förens man bränner sig.

Jag bara väntar på att hon ska dyka upp i min dörr och ha insett vad som sker. Att helvetet ska braka lös.

Han skriver att han vill träffa mig och att vi måste prata. Jag är tokrädd att han ska säga att han vill vara med mig istället. Jag är inte alls bra på att vara flickvän nu känner jag. Jag är inte redo.

Jag vill men ändå inte. För han är ju min vän, och kanske min kärlek. Om jag tillåter det. Men jag tror inte jag gör det.

Jag står beredd att fly, men vet inte om jag klarar det.

Jaha då har man hånglat med en av sina bästa killpolare då. Ibland är man bra konstig. Jag har alltid tyckt om honom men trodde aldrig att vi skulle hamna här.

Jävla skit egentligen. Han är ju fan upptagen och allt, jävla idiot man är ibland. Men känsla framför tanke. Som alltid, dumma mig.

Känner mig hemsk, jag umgicks ju fan med dem när jag var par med mitt x. Parmiddagar och skit. Känner mig som en orm.

Vi skulle vara hemma hos en gemensam polare och förkröka innan vi skulle vidare.

Men det började oskyldigt. Vi kramades som vi brukade och höll på varandra. Inget konstigt med det egentligen.

Vi åkte till krogen, drack mera. Klängde på varandra, han började smeka mig på ryggen när de andra inte såg. För alla vet ju att han är upptagen. Riktigt insyltad.

Vi började hålla handen, det brukar vi inte göra.

Det blev långa blickar, såna som gör att det pirrar ända ner till tårna. Men det var inget jag trodde jag skulle få från honom, någonsin.

Vi gick till rock klubben. Dansade och hade roligt. De har ju en strippstång nere i källaren. Jag gick lös på den ganska hårt, fy fan vad roligt det var. Jag har ju trots allt jobbat med det så jag kan ju mina grejer.

Jävlar vad folk glodde, men lite roligt måste man ju få ha.

Jag hade ju beskyddet av alla mina killpolare ifall någon skulle bli jobbig. Men jag undvek att hänga mig upp och ner. Gör fan inte det när jag druckit. Inte okej att ramla och bryta nacken bara för att man ska roa sig lite.

Han tittade, och trånade. Men vem fan gjorde inte det.

Vi skulle åka på efterfest. Tog en svart bulle från slussen för att åka hem till en av killarna. Det var trångt i bilen, vi var fem, inte så smart kanske, men billigt! Jag fick ligga i knät i baksätet. Jag låg i hans famn. Man såg nästan hur det slog gnistor om oss. Helt plötsligt i bullen säger han, "vet du en sak? Vet du vad jag känner?. Nej sa jag och fattade inte riktigt vad han menade. "Jag känner mig kär".

Jag blev helt varm, här kommer min älskade vän och säger en sån sak till mig.

Jag blev chockad men glad. Sen säger han, om du bara visste hur gärna jag skulle vilja kyssa dig nu. Efter en bra stund när vi bara såg varandra i ögonen så kysste han mig. Det kändes bara så rätt! Det fanns inget annat att göra just då. Ingen återvändo.

Och det var underbart! Den var perfekt.

Vi kommer fram till slut och den ena polaren drar för att möta upp lite tjejer hemma hos honom. Vi går in till killen som ska ha efterfesten och slår oss ner i soffan. Det slutar med att alla ligger i en hög. Ena killen somnar som en stock medans vi kollar på standup. Under filten höll vi varandras händer och mös.

När enda killen som inte somnat går för att fixa lite drinkar, passar vi på igen. Han kysser mig länge och trånande. Farligt, var det enda ordet som passar.

Den killen lämnar rummet ett par gånger till och samma sak händer, speciellt när han går ut ett längre tag för att gå på toaletten.

När vi ska gå därifrån för att ta första tåget hem, (jag och denne kille bor på samma station). Vi går ner för en trapp, han som sov i soffan tidigare rusar ner, hissen var trasig. Vi går sakta i trappen. Och han kysser mig, gång på gång. Stoppar mig och håller om mig. Bägge vet att det är så fel men det gick inte att undvika.

På vägen till tåget så håller vi i handen i hans ficka, det ser ut som vi bara går i armkrok för den andre killen. Vi missar tåget, får vänta i 30  minuter på stationen. Vi pratar och kysser varandra. Snackar om vad fan vi håller på med, och varför.

Vi såg solen gå upp bakom träden och myser. Tåget kommer, vi åker hem. Försöker vara så osynliga som möjligt. Alla känner oss här där vi bor. Bägge har bott här hela livet. Vi möter en kille som han känner, som tittar konstigt som fan på oss när vi går åt samma håll. Han vet ju att killen har tjej.

Vi pratar vidare, båda är nyktra och jättechockade över vad som har hänt. Det är verkligen inget vi planerat och tänkt på alls.

Vi kysser varandra mer, kramas och vänder åt varsit håll och går hem. Och det var så otroligt svårt att gå ifrån honom. Det gjorde ont ända in i själen.

Jag kommer hem, lägger mig och sover brevid mitt x. Och allt är frid och fröjd. Förutom inombords, där är det storm.

Oh my dear god säger jag bara! Jävlar vilken kväll jag har haft!

Helt fruktansvärt underbar. Jag dansade bara med grymma killar som var otroliga på att foxa. Jag blev doppad och lyft och allt!

Det är danskärlek på hög nivå. Jag har flera stycken nya som jag älskar i min dansbok nu. Fler satt hålla kontakten med och fler att leta efter på dansgolven framöver.

Allra bäst var en 22 åring kille som dansade fox som en gud. Som världens bästa hångel utan kyssar! Helt otrolig var han, bytte handplaceringar och smekte. Jag svär att om han hade kysst mig så hade han fått hela natten. Han var så jävla grym.

Men det är bara en dansförälskelse men en stor sådan.

Jag pratade med honom i pausen, och det visade sig att han hade sambo och tjej sen 8 år, var förlovad. Det sög hårt! Men han kände nog också att det klickade på något sätt. Jag såg att han försökte dölja ringen och när vi dansade var han otrolig. Jag fick massa kramar efteråt. Hårda kramar, inte vanliga. Och inte en, utan två eller tre. Underbar pojke<3

Sen träffade jag 19 åringen också. Mitt intresse har svalnat, fan så snygg är han inte. Och inte tok grym på att dansa heller men helt okej. Han och jag dansade ganska mycket. Vi hade roligt, skrattade och retades. Men det är nog bara dans trots allt. Men vi får väl se!

Svinjobbigt, jag är kelig och kramig och ingen finns i närheten eller går att få tag på. Jag va ju inne och träffade en kille i stan idag, men det klickade inte.

Han var väl snäll och så men inget mer än så. Önskar det hade varit mer. Men så var inte fallet. Tråkigt men sant.

Ikväll kanske jag ska ut på krogen, får se hur det blir. Det är en polare till en kompis som fyller år. Ska ut och käka och grejer. Det kan nog bli roligt.

Om jag nu följer med. Egentligen vill jag ligga i en soffa och kramas. Men det verkar inte hända ikväll.

Gnäll gnäll säger jag bara!

Helt otroligt, nu har jag varit ute och dansat igen. Jag hittade inte en, utan tre st killar som klassas som lammkött som jag dansat med och verkligen gillar. Farligt värre!

En kille som jag dansade med för några veckor sen. Han är 18 år!

Och en annan sen tidigare. Men så hittade jag en supersöt kille som var ny. Superduktig på att dansa, helt otrolig i foxen. Han droppade mig och snurrade och det var underbart. Han var 19 år! Ska dock fylla 20 sa han. Men ändå helt sjukt att jag springer på alla unga pojkar.

Han var riktigt charmig iaf, känndes att det var något mer än bara dans i luften. Vi gnussade, sådär när man sätter panna emot panna och vänder huvudet fram och tillbaka. Jag tittade ner emot hans mun och han log heela tiden. Mycket mysigt!

Han var ganska lång och smal och hade svart hår! Alla rätt hitils, men bodde åt heelvete. Lite drygt, men som sagt det är bara dans än så länge. Men jag har honom på nätet nu iaf. Så man får väl se.

Det är rätt bra att ha stort kontaktnät när man dansar, för då kan man gå ut själv och så träffar man folk man känner där. Mycket trevligt!

Önskar att jag kunde fått sista dansen med honom dock. Men jag fick iaf två danser, och det är inte alltid man får det.

Jag läängtar efter nästa gång jag får dansa med honom. Tokförtjust i honom nu!

Dans förälskelse! Det är en mysig sak det. När man knappt kan vänta på att dansa med någon igen. Utan krav och allt skit, bara dans!

Träffade precis David. Han som jag skulle promenera med idag. Men det var så kasst väder, så var här hemma istället och drack en kopp te.

Han var nervös och så men inte så att det var jobbigt. Han skrattade mycket och pratade. Han var inte toksnygg men det var absolut inget fel på honom. Vi pratade om allt möjligt. Och det visade sig att han var allergisk emot både katterna och hunden. Men det gick fint medans han var här. Inget reaktion på det iaf.

Kan bero på att jag städar som en tok hela tiden.

Han ville ses igen. Och det vill jag också än så länge. Men vi får se hur det går.

När han skulle gå så fick han en kram, det såg ut som om han tänkte kyssa mig men ångrade sig. Lika bra egentligen. Så det är spännande en stund till. Man vill ju inte äta hela skålen godis på en gång med en sån kille.

Ikväll ska jag ut och dansa. Det ska bli super!

Får se om jag hittar någon mer pojke där, men man får ta det lite försiktigt i dansvärlden. För det finns inte så mycket snyggingar. Och man vill ju inte få rykte om sig. Då blir det värdelöst att dansa sen.

Just nu funderar jag dock mest på vad jag ska laga för mat. Korvstroganoff hänger lite i bakhuvudet men det blir säkert något annat lite nyttigare.

Uppdaterar efter dansen, och ifall jag hör ifrån 19 åringen!

Glömde skriva det att jag har en dejt på lördag också.

Inne i stan, han som jag berättade om. Då jag kunde ta med mig hunden.

Nu är det bestämt iaf. Men jag är liiite osäker på att jag verkligen vill.

Han är lixom ett nerbyte eller hur man nu ska se det.

Svårt att beskriva faktiskt. Men det känns lite så.

Men han verkar vara en rolig kille så det kan ju bli vänskap om inte annat.

Och det är aldrig dumt med nya vänner heller!

Fick hans nummer nu så att jag kan få tag på honom ifall vi ska ses, eller om vi inte ska ses. Jag kanske kan övertala någon av killarna från uppsala att ses istället, då tror jag att jag skippar honom.

Och imorgon på kvällen är det dans! Underbart deluxe!

Jaha nu har man kirrat biffen igen, en dejt imorgon!

Eller inte dejt direkt. Men det är med läkaren från Uppsala. Han ska tydligen vara i närheten av där jag bor i morgon så jag passade på att fråga om han ville gå på en promenad. Vilket han gärna gjorde. Härligt värre, synd bara att det inte kommer vara toppenväder då bara.

Vi pratade i telefon för första gången idag, han svamlade rätt mycket. Men det hade jag väntat mig för han berättade igår att han pratar alltid för mycket när han blir nervös, så det var egentligen bara charmigt!

Det visar ju att det betydde något för honom att vi pratade. Det var faktiskt han som föreslog att jag skulle ringa. Han satt och körde bil så det var inte så bra att smsa. Han hade ganska fin röst iaf.

Hoppas att han är så bra som jag önskar att han är. För han ser bra ut på korten och är charmig i allt han skriver. Så förhoppningarna är ganska höga, på gott och ont.

Sen gjorde 19 åringen en totalvändning idag.

Jag blev lite förvånad faktiskt. Han frågade om jag ville bo med honom på en dansmara som är om några helger. En dansmara för er som inte är invigda i dans sverige är som en festival med dansband när man kan dansa i flera dagar i sträck med olika band varje dag.

Vi kommer sova i samma rum så frågan är vad han har tänkt sig egentligen. Precis när jag har tagit ett steg tillbaka så fullföljer han. Ganska spännande ändå.

Men som sagt det skulle ju vara helskumt att dejta en 19 åring. Okej visst han blir snart 20 men vafan.

Jag får säga som han säger, jag tycker man är vuxen när man har egen lägenhet jobb och bil. Så jag får väl hålla med honom lite då. Kanske sluta reta honom om hur ung han är.Men det är ju så roligt att göra det, så vi får se ifall jag håller det löftet.

Det är inte klokt hur snabbt det kan vända i min värld. Men för det mesta är det emot det bättre. Som tur är!